Gott nytt år på första Advent

Kyrkan har sitt eget år. Det bestäms i hög grad av de kykliga högtiderna. När dessa infaller har att göra med både vårdagjämning och fullmåne.

Kyrkans "nyårsdag" infaller på första söndagen i Advent. Advent är en förberedelsetid inför julen och så har det varit sedan 1000-talet. Men dagen då vi firar Jesus födelse har att göra med vårdagjämningen. Ingen vet vilken dag Jesus föddes. Den 25 mars, då dag och natt är lika långa ansågs vara dagen för världens tillblivelse. Fromma reflektioner ledde redan på 200-talet fram till tanken att detta också måste vara dagen då Jesus blev till, den dag då Maria fick ängelns budskap att hon skulle bli havande. Och så kom Jesus födelse att från 300-talet firas den 25 december, nio månader efter bebådelsen. Men i vissa delar av kristenheten firas Jesus födelse den 6 januari, den som vi kallar Trettondedag jul. Den traditionen går egentligen längre tillbaka än den om 25 december.

Tiden för påsk bestäms av månen. Påskdagen infaller första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Och detta i sin tur bestämmer dagen för Pingst, som infaller sju veckor senare.

Varje dag i kyrkoåret har förutom de stora högtiderna, sitt speciella ämne. Detta återspeglas i bibeltexterna och oftast också i val psalmer och predikans innehåll. Kyrkoårets skiftningar återspeglas också i färgerna på de kläder prästen bär över den vita alban: Rött, blått/violett, vitt och grönt. Den färg som förekommer flest söndagar är den gröna.